Gräs är nog den växt som jag tycker allra bäst om. De finns i hur många variationer som helst; från små trollhår till jättar på flera meter, i enfärgat och randigt, limegult, gröna nyanser, kallt blågrönt. Gräsruggar lugnar ned intryck av röra i rabatter och planteringar, de blir blickfång och skapar stämning bland perenner och andra växter. Så fram för fler gräs i trädgården!
Jag har alltid gräsplantor i krukor som vackra effekter, men efter något eller några år planterar jag ut dem. Det är härligt att kunna titta igenom sitt gräsbestånd när jag behöver något i en rabatt, bara att bära runt och välja ut den som passar bäst.
Nu blev tre gräs befriade från sina krukor:
Molinia arundinacea ´Karl Foerster´, jättetåtel, alltid pålitlig och rakryggad, med vippor i sommarens slutskede. Robust och hög.
En stackars försummad Calamagrostis x acutiflora ´Karl Foerster´, vitvarigerat tuvrör. Med ny jord och fukt lär den trivas bättre än i sin lilla järnurna denna varma och regnfattiga sommar. Med sina vitrandiga strån passar den utmärkt i sällskap med den brokbladiga hortensian ´Light O´Day´.
Blåtonat jungfruhirs, Panicum virgatum, med det passande tilltalsnamnet ´Heavy Metal´ är en sån´ snygging. Vill bo soligt till halvskuggigt, väldränerat och skyddat. Hoppas den får som den vill nu i sin nya plantering. Vacker som få, axen ser ut att vara daggdroppar uppträdda på en tråd.