Helgens sista stund.

Ute hoar uven sitt suggestiva och lite kusliga rop. Det är svart natt. Den längtar efter en vän. Eller ropar den revir?
Och O såg kattugglan inspektera vår kattuggleholk i skymningen. Nåja, den satt i eken bredvid den gamla Ornäsbjörken och kvirrade lätt. Förra sommaren bodde ingen i holken, men kanske vågar den sig dit i år igen. Trots dåliga minnen från förfjol då björktrastarna formligen bombaderade den stackarn så fort hon/han visade sig i bohålet.

Jag har också inspekterat mitt sommarbo idag. Städat ut en massa löv, torkade tomatplantor, skräpiga klematisblad och frökapslar, rivit upp torra auberginestammar och sopat bort läskig spindelväv, seg som sjutton. Blää! Små tunna trådar har blivit till väv överallt, på allt och mellan allt.

Sedan satt jag i korgsoffan och drack kaffe, läste trädgård och tänkte trädgård. Prinsessan Puss låg tätt intill mig och snusade. Hon drömde råttor.

När solen smög sig ned bakom grannens uthus blev det sakta kallare. Dags att gå in. Från en soffa till en annan. Slödagar är mysiga dagar.

Men mot seneftermiddagen kallade plikten. Mot stallet. Hästen måste ridas, boxen mockas, betfor och havre blötas, hö vägas upp. Sedan hem i ett huj för att äta O:s hemlagade mumsiga pizza! Vem drack en massa kallt vatten resten av kvällen?

God natt!

                                                        Törnrosa skickar kramar till er andra nattugglor.