Translate

tisdag 24 april 2012

Sakta, sakta...

återtar naturen det som en gång var dess egendom.

Träd ramlar omkull,

                        svampar slår sig ned och lever ett tag, en tid, i symbios med stammen.

                  Dammen växer igen, torkar ut. Vattenspegeln försvinner i minnenas dis.

                Rådjuret är sedan länge borta. Kvar är endast ett oseende kranium med horn.

                                         Almstubben står ännu några år som sittplats...

                                        medan en pil redan blivit näringsvärd till nya träd.

                                   En stege smälter mer och mer ihop med granstammen...

                                                   och antar succesivt samma färgtoner.

 I torvblocken runt surjordspartierna finner allehanda växter en boplats och bryter långsamt ned blocken.

Marken stönar och rör sig, sätter sig, sjunker, makar äldste sonens ässja så att tegelstenarna suckar och ramlar ihop. Naturen vinner alltid över oss som försöker tämja den! Och i det är en skönhet att se.


Kramar från

                                                                       Törnrosa

6 kommentarer:

  1. Fina bilder - vi jobbar och fixar och donar och strävar efter ordning, vår ordning. Naturen strävar också på sitt sätt efter sin ordning och reda. Trevligt att tänka på...

    Kram

    SvaraRadera
  2. Vilken fin berättelse om naturens förgänglighet, eller återuppståndelse, eller hur man nu ser det!

    Ha det gott!
    /Ruben

    SvaraRadera
  3. Underbara bilder! Helt fantastiska färger. Det finns verkligen mycket vackert i naturen.

    Kram! Märit

    SvaraRadera
  4. Vackert med naturen! Börjar längta tills nästa helg nu.

    Kram Ulrika

    SvaraRadera
  5. Poetiskt och vackert:)
    Kram

    SvaraRadera