Och utanför strävar klematis uppför glashusets gavel. Kikar in, trycker näsan mot glaset, knackar lätt till dem där inne. "Kom ut och lek. Vi kan klättra ikapp."
Hör vad växthusen mumlar i skymningen. Lyssna på deras tissel, låt dem berätta. Om dagar och nätter, om sol och regn, om vinter och sommar. Om jord och mull, växter och djur. Om livet som går och livet som fortsätter. Med oss, utan oss. Livet, det som är sig själv nog.
Kramar i sista solstrålarna en kväll som i kväll, en nationalsdagskväll.
Törnrosa
Så fint, jag blir nästan rörd, är lite lättrörd nu för tiden:)
SvaraRaderaKram
Precis så
SvaraRaderaHälsar åsa
Känslosamt..och sant!
SvaraRaderaKram
Växthus = lycka! Så är det bara:-)
SvaraRaderaKram!
Åh, vad jag önskar mig ett sådant växthus! Men så länge vi inte renoverat klart, så blir det absolut inget. Sedan kan man börja drömma kanske...
SvaraRaderaKram! Märit
Vad du lockar och pockar med en stackars trädgårdsmänniska som inte har ett växthus. Måste nog sätta fart med grävning till hösten...
SvaraRaderaHa det bäst!
Kram Hélena
Är så avis på alla er som har växthus! Det står höööögt upp på önskelistan. Men plats.. Det finns det nog inte..
SvaraRaderaKram
Åhh visst är det magiskt i växthuset. Jag kan knappt slita mig när jag går in där. Plötsligt har en timme bara försvunnit......magiskt!
SvaraRaderaÅh vad jag vill ha växthus! Hoppas det var ok att jag länkade till dig i mitt senaste inlägg:-).
SvaraRaderaHa det fint//Laila
Tittar bara in igen, för att berätta att jag sett Pimpernöt hos Tågarps trädgård på Österlen. De hade bara två dåliga ex kvar, men hade nyligen sålt en som var bra! Så hoppet är inte ute att du kan hitta någon.
SvaraRaderaVår blommar fortfarande lika fint. Nu har jag mejat mig fram genom ogräset och ser att den fortfarande står i en nergrävd kruka! Hoppas att det betyder att den går lättare att flytta fram!
Hälsningar Märit